Utforska Xagħra

Ta' Kola väderkvarn i Xagħra byggdes 1725 under Johanniterorden och byggdes om på 1780-talet. Den är uppkallad efter den siste mjölnaren, Ġuzeppi Grech, kallad Żeppu ta' Kola, och har kvar sina kvarnstenar och sitt maskineri av trä på övervåningen, medan rummen nedanför visar mjölnarens bostad och traditionella gozitanska redskap.

Basilikan Vår Frus födelse är församlingskyrka i Xagħra och vetter mot bytorget. Den byggdes mellan 1815 och 1855, de två klocktornen fullbordades 1872–1892 och kupolen tillkom 1892. Inne finns marmorklädda väggar, en staty av Jungfrun som bärs i procession på hennes festdag den 8 september och målningar av gozitanska och italienska konstnärer.

Ġgantija är ett par megalittempel på Xagħraplatån på Gozo, byggda mellan omkring 3600 och 3200 f.Kr. och bland de äldsta fristående byggnaderna i världen. Ytterväggen av enorma stenblock gav upphov till legenden att jättar byggt dem. Ett besökscenter visar fynd från platsen och från den närbelägna stencirkeln i Xagħra.

Gozos katedral, helgad åt Marie himmelsfärd, står inne i Cittadella och byggdes 1697–1711 efter ritningar av Lorenzo Gafà på platsen för tidigare kyrkor. Den har ingen verklig kupol: det platta taket över korsmitten bär en kupol målad i perspektiv av Antonio Manuele från Messina 1739, som ser tredimensionell ut från långhuset.

Cittadella är det befästa citadellet på kullen ovanför Victoria, Gozos befästa tillflyktsort sedan medeltiden. Sedan en osmansk räd 1551 fört bort större delen av Gozos befolkning byggde riddarna om murarna mellan 1599 och 1622. Innanför finns katedralen, Gamla fängelset och restaurerade gator, och från vallarna har man utsikt över hela ön.

Gamla fängelset inne i Cittadella användes som fängelse från 1500-talet till 1962, främst för korta straff och för riddare som väntade på rättegång. De sex cellerna och en stor gemensam cell har kvar den graffiti som fångar ristat under århundradena, bland annat skepp, kors, händer och årtal, och en utställning handlar om citadellets befästningar.

S:t Georgs basilika är församlingskyrka i Victorias gamla stad, återuppbyggd från 1672 efter ritningar som tillskrivs Vittorio Cassar, med en fasad från 1818. Interiören, som lokalt kallas den gyllene basilikan för sina förgyllningar, har takmålningar av Giovanni Battista Conti, en altartavla med S:t Georg av Mattia Preti och en träskulptur av helgonet snidad 1841.

Ta' Pinu är Maltas nationella Mariahelgedom och står ensam i det öppna landskapet mellan Għarb och Għammar. En nyromansk basilika från 1920–1931 av Andrea Vassallo byggdes kring ett litet kapell där en kvinna från trakten 1883 berättade att hon hört Jungfruns röst. Tusentals votivgåvor kantar korridorerna, och påven Benedictus XVI besökte platsen 2010.

Besökelsens basilika är församlingskyrka i Għarb, en by på västra Gozo. Den byggdes 1699–1729, och den svängda barockfasaden med två klocktorn och statyer av Tron, Hoppet och Kärleken har Borrominis Sant'Agnese in Agone i Rom som förebild. Kyrkan vetter mot bytorget, som kantas av traditionella gozitanska hus.

Röda tornet, eller S:ta Agatas torn, byggdes 1647–1649 av Johanniterorden på Marfaåsen för att bevaka Mellieħabukten och signalera till Gozo, Comino och Mdina. Det fyrkantiga tornet med hörntorn är målat rött och rymmer ett litet kapell åt S:ta Agata. Det har restaurerats av Din l-Art Ħelwa, bemannas av frivilliga och har tidstypiska kanoner på taket.

Vår Fru av Mellieħas helgedom är en liten kyrka delvis inbyggd i berget nedanför Mellieħas församlingskyrka, en vallfartsort sedan medeltiden. Dess fresk av Jungfrun med barnet, målad direkt på bergväggen, vördas som en av de äldsta Mariabilderna på Malta, och väggarna kantas av votivgåvor från sjömän och sjuka.