Utforska Qrendi

Ħaġar Qim är ett megalittempel byggt mellan omkring 3600 och 3200 f.Kr. på en ås ovanför Maltas sydkust och en del av ett av Unescos världsarv. Fasaden och kamrarna har några av de största stenarna bland de maltesiska templen, en av dem omkring sju meter lång. Venus från Malta och de sittande 'feta figurerna' som hittats här finns i Nationella arkeologiska museet.

Mnajdra är en grupp av tre megalittempel byggda mellan omkring 3600 och 2500 f.Kr. i en sänka ovanför havet, 500 meter nedanför Ħaġar Qim, och en del av ett av Unescos världsarv. Det nedre templet är riktat efter solen: vid dagjämningarna faller det första ljuset rakt genom huvudingången, och vid solstånden träffar det kanterna på stenhällar inne i templet.

Hypogeet i Ħal Saflieni är ett underjordiskt gravkomplex uthugget i kalkstenen i tre nivåer mellan omkring 4000 och 2500 f.Kr. Det hittades 1902 av byggnadsarbetare som lade husgrunder i Paola och är ett av Unescos världsarv; kamrarna efterliknar arkitekturen i templen ovan jord. Besöken sker i små grupper med biljetter som bokas i god tid.

Tarxientemplen är ett komplex av fyra megalitiska byggnader uppförda mellan omkring 3600 och 2500 f.Kr., utgrävda från 1915 av Themistocles Zammit. Stenblock huggna med spiraler och friser av djur samt nedre halvan av en stor kvinnostaty visas som kopior på platsen, med originalen i Nationella arkeologiska museet. Ett skyddstak täcker i dag lämningarna.

Nationella naturhistoriska museet ligger i Palazzo Vilhena, ett franskt barockpalats byggt 1726–1728 åt stormästaren António Manoel de Vilhena efter ritningar av Charles François de Mondion. Museet öppnade 1973 och visar bergarter, mineraler och fossil, snäckor, insekter samt de maltesiska öarnas fåglar, däggdjur och havsliv.

Wignacourtmuseet ligger i Johanniterordens kaplaners barockresidens i Rabat, grundat under stormästaren Alof de Wignacourt i början av 1600-talet. Det är förbundet med S:t Paulus grotta, där aposteln enligt traditionen bodde på Malta, och visar målningar av Mattia Preti och Antoine Favray, katakomber och skyddsrum från andra världskriget.

S:t Paulus katakomber är en grupp underjordiska begravningsplatser uthuggna i berget utanför murarna kring den romerska staden Melite, använda från 200-talet e.Kr. för hedniska, judiska och kristna begravningar. Man kan gå in i mer än 20 av gravarna; den största har två runda agapebord uthuggna i berget, där begravningsmåltider hölls.

Mdinas katedral, helgad åt S:t Paulus, byggdes om 1697–1702 efter ritningar av Lorenzo Gafà sedan en jordbävning 1693 förstört den medeltida kyrkan. Enligt traditionen ligger den där den romerske ståthållaren Publius mötte aposteln Paulus. Inne finns ett golv av gravstenar i marmor, en kupol målad med scener ur Paulus liv och Mattia Pretis Paulus omvändelse i absiden.

Mdinas katedralmuseum ligger i det tidigare stiftsseminariet, en barockbyggnad från 1733–1742 av Andrea Belli mitt emot katedralen. Samlingarna omfattar träsnitt och gravyrer av Albrecht Dürer, mynt från antiken till johanniternas tid, kyrksilver, mässkrudar, handskrifter och målningar av maltesiska och italienska konstnärer.

Palazzo Falson är ett medeltida palats i Mdina, byggt på 1200-talet och utbyggt på 1400-talet, med gotiska portaler och fönster kring en liten gård. Från 1927 till 1962 var det samlaren Olof Gollchers hem, och hans samling av målningar, silver, vapen och rustningar, möbler, mattor och böcker visas i rummen som ett hemmuseum.

Domvs Romana bevarar resterna av ett förmöget romerskt stadshus från 100-talet f.Kr., som hittades 1881 strax utanför Mdinas murar. Dess mångfärgade mosaikgolv, bland dem en scen med duvor som dricker ur en skål, visas på plats, tillsammans med marmorstatyer av kejsarfamiljen och vardagsföremål, i en nyklassicistisk museibyggnad från 1882.

Malta at War Museum ligger i en armékasern från 1700-talet vid porten Couvre Porte i Birgu och berättar om öarna under andra världskriget, då de hörde till de hårdast bombade platserna i Europa. Här visas journalfilmen Malta G.C. från kriget, uniformer och föremål ur civilbefolkningens vardag, och vägen leder ner i ett bergrum som skyddade mot flyganfall under staden.

Lascaris War Rooms är tunnlar och rum uthuggna i berget under Övre Barrakkaträdgården, tagna i bruk 1940 som gemensamt krigshögkvarter för försvaret av Malta. De allierades landstigning på Sicilien i juli 1943 leddes härifrån, och Nato använde anläggningen fram till 1977. Restaurerade operationsrum visar plottingborden och väggkartorna.

Inkvisitorns palats i Birgu byggdes på 1530-talet som Johanniterordens domstolar och var från 1574 till 1798 säte för den romerska inkvisitionen på Malta. Besökarna ser inkvisitorernas våningar, domstolssalen, kapellet och fängelsecellerna, vars väggar fortfarande bär fångarnas graffiti; här finns också ett etnografiskt museum.

Fort St Angelo ligger längst ut på Birgu på platsen för en medeltida borg och byggdes om av Johanniterorden från 1530 som deras första säte på Malta. Det var ordens högkvarter under den stora belägringen 1565 och tjänade senare Royal Navy som HMS St Angelo fram till 1979. Fortet restaurerades 2015 och visar fortets historia, dess kapell och stormästarens hus.

MUŻA är Maltas nationella konstmuseum för allmänheten, öppnat 2018 i Auberge d'Italie, de italienska riddarnas härbärge från 1500-talet, vars barockfasad bär en bronsbyst av stormästaren Gregorio Carafa. Det efterträdde Nationalmuseet för de sköna konsterna och visar maltesisk och europeisk konst från medeltiden och framåt, däribland verk av Mattia Preti.

Nationella arkeologiska museet ligger i Auberge de Provence, byggd 1571 efter ritningar av Girolamo Cassar på Republic Street. Här visas fynd från Maltas förhistoriska tempel och gravar, bland dem Den sovande damen från Hypogeet i Ħal Saflieni och Venus från Malta från Ħaġar Qim, samt föremål från bronsåldern och feniciska föremål.

S:t Johannes konkatedral byggdes 1573–1578 efter ritningar av Girolamo Cassar som Johanniterordens konventskyrka. Det enkla yttre står i kontrast till en barockinteriör dekorerad av Mattia Preti, ett golv i långhuset med omkring 400 inlagda gravstenar i marmor över riddare och Caravaggios Johannes döparens halshuggning (1608) i oratoriet.

Stormästarpalatset påbörjades 1571 som residens för Johanniterordens stormästare och rymde senare de brittiska guvernörerna; i dag är det kansli för Maltas president. Besökarna ser representationsrummen, korridorer med målade friser och tak med vapensköldar samt palatsets rustkammare med omkring 5 000 vapen och rustningar.

S:t Paulus prokatedral är Maltas anglikanska domkyrka, beställd av drottning Adelaide under hennes vistelse på ön och byggd 1839–1844 på platsen för Auberge d'Allemagne. Den nyklassicistiska portiken vetter mot Independence Square, och spiran, omkring 60 meter hög, är ett landmärke på Marsamxett-sidan av Valletta.