Utforska Kairo

Museet för egyptiska fornsaker vid Tahrirtorget i centrala Kairo ligger i en byggnad av den franske arkitekten Marcel Dourgnon, invigd 1902. Över 100 salar på två våningar visar faraoniska föremål från den predynastiska perioden till romersk tid; de kungliga mumierna flyttades till NMEC 2021.

Ett palats från 1800-talet i centrala Kairo, byggt för khediven Ismail och officiell residens för Egyptens kungafamilj från 1874 till 1952; det är fortfarande ett presidentpalats. De nedre våningarna rymmer Abdeenpalatsets museer, med samlingar av vapen, silver, föremål från kungafamiljen, presidentgåvor och historiska dokument.

Museet för islamisk konst ligger i en nymamlukisk byggnad från 1903 vid Bab al-Khalq i centrala Kairo. Samlingen på över 100 000 föremål omfattar den islamiska världen från Spanien till Indien: snidade träarbeten, keramik, metallarbeten, glas, textilier och koranhandskrifter. En bombexplosion skadade byggnaden 2014, och museet öppnade igen 2017.

Manialpalatset är prins Mohamed Ali Tewfiks tidigare residens på ön Roda i Nilen, byggt mellan 1899 och 1929. De separata byggnaderna, bland dem bostaden, tronsalen, en moské och ett jaktmuseum, förenar osmansk, morisk, persisk och mamlukisk stil och står i en muromgärdad trädgård med sällsynta träd. I dag är det ett museum.

Bab Zuwayla är det fatimidiska Kairos södra port, byggd 1092 av visiren Badr al-Jamali och en av tre bevarade portar i stadsmurarna. Dess två runda torn bär minareterna till den intilliggande sultan al-Muayyads moské, som tillkom mellan 1415 och 1422. Besökare kan klättra inne i porten och upp i minareterna för utsikt över gamla stan.

Byggd mellan 876 och 879 av Ahmad ibn Tulun, Egyptens abbasidiske guvernör, är detta den äldsta moskén i Egypten som till stor del är bevarad i sin ursprungliga form. Arkader med spetsbågar ramar in en väldig gård med en kupolförsedd fontän som tillkom 1296, och minareten har en utvändig spiraltrappa. Besökare går in utanför bönetiderna.

Gayer-Anderson-museet ligger i två sammanbyggda hus från 1500- och 1600-talen intill Ibn Tulun-moskén. Den brittiske officeren Robert Gayer-Anderson bodde här 1935–1942 och fyllde rummen med sin samling av möbler, mattor och föremål från Egypten, den islamiska världen och Asien. Besökarna ser gårdarna, mashrabiyagallren och mottagningssalarna.

al-Muizz-gatan är huvudgatan i nord–sydlig riktning i det muromgärdade fatimidiska Kairo, omkring en kilometer lång från Bab al-Futuh till Bab Zuwayla och uppkallad efter kalifen al-Muizz li-Din Allah. Den kantas av mamlukiska och osmanska moskéer, madrasor och hus, bland dem Qalawunkomplexet i avsnittet Bayn al-Qasrayn, och stora delar är stenlagda för fotgängare.

Sultan Hasans moské och madrasa nedanför citadellet byggdes mellan 1356 och 1363 för den mamlukiske sultanen an-Nasir Hasan. De massiva stenmurarna omsluter en gård med fyra välvda iwaner, var och en en gång använd av en av de fyra sunnitiska rättsskolorna, och ett mausoleum med kupol. al-Rifai-moskén står mitt emot.

Ett basarkvarter i Kairos historiska centrum, uppkallat efter ett karavanserai som den mamlukiske emiren Jaharkas al-Khalili lät bygga på 1380-talet. Dess gränder och övertäckta passager nära al-Hussein-moskén kantas av butiker och verkstäder som säljer lampor, metallarbeten, textilier, kryddor och souvenirer, tillsammans med traditionella kaféer.

al-Azhar-moskén i det historiska Kairo grundades av fatimiderna 970 och invigdes 972 som den första moskén i deras nya huvudstad. Den blev ett centrum för sunnitisk lärdom ur vilket al-Azhar-universitetet växte fram. Utvidgad under tusen år förenar den fatimidiska arkader kring en marmorgård med mamlukiska och osmanska minareter och portar. Besökare går in utanför bönetiderna.

al-Hussein-moskén ligger intill basaren Khan el-Khalili och mitt emot al-Azhar i det historiska Kairo. Dess helgedom, först byggd 1154, vördas som vilorum för huvudet av Husayn ibn Ali, profeten Muhammeds sonson; den nuvarande byggnaden i nygotisk stil är från 1874. Den är en aktiv moské som besöks utanför bönetiderna.

al-Hakim-moskén ligger i norra änden av al-Muizz-gatan, intill porten Bab al-Futuh i den fatimidiska stadsmuren. Den påbörjades av kalifen al-Aziz 990 och fullbordades av hans son al-Hakim 1013, och har en stor marmorgård och två minareter inneslutna i fyrkantiga bastioner. En restaurering 1980 av dawoodi bohra gjorde den åter till en aktiv moské.

En fästning på en utlöpare av Mokattambergen ovanför centrala Kairo, påbörjad av Saladin 1176 och säte för Egyptens härskare i omkring 700 år. Innanför murarna står Muhammad Alis moské i osmansk stil, byggd från 1830, al-Nasir Muhammads moské från 1300-talet och flera museer.

Amr ibn al-As-moskén i Gamla Kairo står på platsen för Egyptens första moské, grundad omkring 642 av den arabiske befälhavaren Amr ibn al-As i den nya huvudstaden Fustat. Den har byggts om många gånger och har i dag en stor öppen gård omgiven av långa kolonnarkader. Den är en aktiv moské som besökare går in i utanför bönetiderna.

Nilometern på Rodas sydspets byggdes 861 under den abbasidiske kalifen al-Mutawakkil för att mäta höjden på Nilens årliga översvämning. En marmorpelare med alnmarkeringar står i en stenklädd brunn vars väggar bär kufiska inskrifter, och en trappa slingrar sig ner till botten. Ett koniskt tak täcker brunnen.

Koptiska museet i Gamla Kairo grundades av Marcus Simaika 1908 och har den största samlingen av koptisk kristen konst. Salarna visar stenhuggeri, fresker från kloster, ikoner, textilier, träarbeten och handskrifter, bland dem Nag Hammadi-kodexarna. Fasaden kopierar den fatimidiska al-Aqmar-moskéns, och museet ligger innanför murarna till fästningen Babylon.

Ben Ezra-synagogan i det koptiska Kairo står på en plats som använts för judisk gudstjänst sedan åtminstone 800-talet; den nuvarande byggnaden härrör från ombyggnaden på 1890-talet. Dess förrådsrum rymde Kairogenizan, omkring 400 000 handskriftsfragment som hittades på 1800-talet och i dag till största delen finns i Cambridge. Här hålls inte längre regelbundna gudstjänster, och den besöks som historiskt monument.

Hängande kyrkan, helgad åt Jungfru Maria, är byggd över det södra porthuset till den romerska fästningen Babylon i det koptiska Kairo, vilket gett den dess namn. En kyrka har stått här sedan tidigkristen tid; den nuvarande byggnaden har ett trätak format som Noaks ark, en predikstol i marmor på smala kolonner och över 100 ikoner. Trappor leder upp från Mar Girgis-gatan.

Baron Empains palats är en herrgård i Heliopolis byggd i början av 1900-talet för den belgiske industrimannen Édouard Empain, som grundade stadsdelen. Den franske arkitekten Alexandre Marcel utgick från hinduisk tempelarkitektur, med ett torn i flera avsatser och tät skulpterad ornamentik. Det restaurerades av staten och öppnade igen 2020 med en utställning om Heliopolis historia.