Utforska Mexico City

Mexico Citys huvudtorg, officiellt Plaza de la Constitución, anlagt på centrum av mexicafolkets huvudstad Tenochtitlan. Torget är omkring 240 meter brett och omges av Metropolitankatedralen, Nationalpalatset och stadens förvaltningsbyggnader, med en jätteflagga i mitten; här hålls parader, konserter och sammankomster.

Katedralen på Zócalos norra sida, byggd i etapper från 1573 till 1813 över en del av mexicafolkets heliga område. Fasaden blandar renässans, barock och nyklassicism; inne finns det förgyllda Kungaaltaret, sexton kapell och två orglar, och intill ligger Metropolitantabernaklet.

Säte för Mexikos federala verkställande makt på Zócalos östra sida, byggt från 1522 på platsen för Moctezumas palats. Huvudtrappan och gårdens korridorer bär Diego Riveras väggmålningar om Mexikos historia, målade mellan 1929 och 1951; besök är beroende av tillträde som presidentämbetet beviljar.

De utgrävda lämningarna av huvudtemplet i Tenochtitlan, mexicafolkets huvudstad, intill Zócalo, helgat åt Huitzilopochtli och Tlaloc. Gångbanor korsar lagren av tvillingpyramiden, som byggdes om sju gånger, och platsens museum förvarar fynden, bland dem Coyolxauhquistenen som hittades här 1978.

Ett tidigare jesuitkollegium i den historiska stadskärnan, ombyggt i början av 1700-talet kring tre gårdar och senare Nationella förberedande skolan. På väggarna finns de första väggmålningarna i den mexikanska muralismen, av José Clemente Orozco, Diego Rivera, David Alfaro Siqueiros och andra; i dag är det ett museum med utställningar.

Ett palats från 1700-talet på Calle Madero vars fasad är klädd med blåvitt kakel från Puebla, byggt för grevarna av Orizabadalen. Sedan 1919 rymmer det en restaurang och butik i kedjan Sanborns; den övertäckta gården och en väggmålning av José Clemente Orozco i trappan kan ses inne.

Mexikos nationella samling av mexikansk konst från 1500-talet till 1954, i det tidigare Kommunikationspalatset på Calle Tacuba, byggt 1904–11 av Silvio Contri. Salarna sträcker sig från kolonialt religiöst måleri till José María Velascos landskap och verk av Rivera och Kahlo; Tolsás staty av Karl IV står framför byggnaden.

Mexico Citys huvudpostkontor, mitt emot Palacio de Bellas Artes, ritat av Adamo Boari och öppnat 1907. Bakom stenfasaden i venetiansk gotik och platereskstil finns en hall med trappor och fönster i brons och marmor, fortfarande i bruk som postkontor, med ett postmuseum på övervåningen.

Mexikos nationalteater och konstmuseum intill Alameda Central, påbörjad 1904 av Adamo Boari och fullbordad 1934 med en interiör i art déco. Marmorexteriören och de kakelklädda kupolerna omsluter en teater med en ridå av Tiffanyglas och salar med väggmålningar av Rivera, Orozco, Siqueiros och Tamayo.

Ett torg norr om Palacio de Bellas Artes där mariachiband i charrodräkter samlas, framför allt på kvällen, och spelar låtar på beställning. Cantinor och restauranger kantar torget, och Tequila- och mezcalmuseet ligger på ena sidan.

Ett museum vid Plaza Garibaldi, öppnat 2010, om tequilans och mezcalens historia och tillverkning, från agaveodlingarna till destillationen. Rummen visar redskap, flaskor och etiketter, och besöket avslutas med en provning; takterrassen har utsikt över torget där mariachiband spelar.

Den äldsta allmänna parken i Amerika, anlagd 1592 i västra utkanten av den historiska stadskärnan intill Palacio de Bellas Artes. Gångarna mellan träden leder till fontäner, statyer och det vita marmormonumentet Hemiciclo a Juárez, byggt 1910 till minne av president Benito Juárez.

En inomhusarena i Colonia Doctores, färdigställd 1956 för professionell brottning och med plats för omkring 16 500 åskådare. Consejo Mundial de Lucha Libre arrangerar lucha libre här flera kvällar i veckan, med maskerade brottare; arenan var också boxningsarena under OS 1968.

En båge med kupol på Plaza de la República, byggd 1933–38 av stålstommen till ett ofullbordat lagstiftningspalats och tillägnad den mexikanska revolutionen. Pelarna rymmer kvarlevorna efter revolutionsledare; en glashiss går upp till en utsiktsterrass under kupolen, och Nationalmuseet för revolutionen ligger under monumentet.

En segerkolonn i en rondell på Paseo de la Reforma, invigd 1910 till hundraårsminnet av självständighetskriget och krönt av en bevingad segergudinna i förgylld brons. I basen finns ett mausoleum med kvarlevorna efter självständighetsledare, och monumentet är där folkmassor samlas för att fira.

Ett museum för mexikansk 1900-talskonst i Chapultepecparken, öppnat 1964 i två runda byggnader med glasväggar av Pedro Ramírez Vázquez och Rafael Mijares. Samlingen omfattar Frida Kahlos De två Fridorna och verk av Rivera, Siqueiros, Tamayo, Leonora Carrington och Remedios Varo, med en skulpturträdgård.

Ett museum för samtidskonst i Chapultepecparken, grundat av målaren Rufino Tamayo och hans hustru Olga och öppnat 1981 i en terrasserad betongbyggnad av Teodoro González de León och Abraham Zabludovsky. Det visar Tamayos samling av internationell modern konst och tillfälliga utställningar.

Ett palats på kullen Chapultepec, påbörjat 1785 som sommarhus för en vicekung och senare militärakademi, residens för kejsar Maximilian och kejsarinnan Carlota och för Mexikos presidenter. Sedan 1939 rymmer det Nationalmuseet för historia, med möblerade kejserliga rum, väggmålningar och terrasser med utsikt över staden.

Mexikos nationella museum för arkeologi och etnografi, öppnat 1964 i Chapultepecparken i en byggnad av Pedro Ramírez Vázquez. Dess 22 salar skildrar det forntida Mexikos kulturer, från Teotihuacan och mayafolket till mexicafolket, vars Solsten står i mexicasalen, samt landets levande ursprungsfolk.

Helgedomen vid foten av kullen Tepeyac där Jungfrun enligt traditionen visade sig för Juan Diego 1531. Den runda basilikan av Pedro Ramírez Vázquez, invigd 1976, förvarar manteln med hennes bild; bredvid står den gamla basilikan från 1709, kapell och en stig uppför kullen.