Utforska Tallinn

Tallinns gamla stad är Tallinns medeltida centrum, som består av den övre staden på Domberget och den nedre staden med köpmän och hantverkare, omgiven av sin medeltida stadsmur. Gatuplanen från 1200-talet och byggnaderna, till största delen från 1200- till 1500-talet, har varit ett av Unescos världsarv sedan 1997; området omfattar 113 hektar.

Rådhustorget är det medeltida torget i hjärtat av Tallinns gamla stad, kantat av köpmanshus med gavlar och avslutat i söder av det gotiska rådhuset från 1402–1404. Rådhusapoteket i torgets nordöstra hörn har varit verksamt i samma hus sedan början av 1400-talet, och i december fylls torget av en julgran och en julmarknad.

Tallinns rådhus är ett gotiskt rådhus i kalksten på södra sidan av Rådhustorget, nämnt första gången 1322 och färdigt i sin nuvarande form 1402–1404. Besökarna ser den välvda källaren, salarna på huvudvåningen och vinden, och 115 trappsteg leder upp i det 64 meter höga tornet till ett galleri under vindflöjeln Gamle Thomas, som sattes upp första gången 1530.

Helgeandskyrkan är en medeltida luthersk kyrka strax norr om Rådhustorget, nämnd första gången 1319 och byggd som kapell till ett fattighus. Den är den enda kyrkan från 1300-talet i Tallinn som har kvar sin ursprungliga form; ett snidat ur från 1684 av Christian Ackermann hänger på fasaden, och inne står Bernt Notkes altarskåp med flyglar från 1483.

Stora gillets hus vid gatan Pikk är ett senmedeltida gillehus färdigt 1410 för Stora gillet, sammanslutningen av Tallinns rikaste köpmän, som möttes här fram till 1920. Den enkla fasaden delas av höga spetsbågiga blindnischer; i dag är byggnaden en filial till Estlands historiska museum, med utställningar om Estlands historia och hansahandeln.

Nigulistemuseet fyller S:t Nikolai kyrka, en medeltida köpmanskyrka i Tallinns gamla stad som brann vid bombningen i mars 1944 och öppnade igen 1984 som filial till Estlands konstmuseum. Här visas kyrklig konst, däribland ett fragment av Bernt Notkes Dödsdansen och Hermen Rodes högaltare; en glashiss går upp i tornet till ett utsiktsdäck.

Svarthuvudenas hus vid gatan Pikk var säte för Svarthuvudenas brödraskap, en sammanslutning av ogifta köpmän och skeppsredare, från 1406 till 1940. Renässansfasaden från 1597 av Arent Passer har en huggen stenportal och målade dörrar från 1640-talet. I dag håller Tallinns filharmoni konserter i Vita salen och S:t Olofs sal.

Tallinns stadsmurar omsluter den medeltida gamla staden. Bygget började efter att drottning Margareta Sambiria av Danmark beordrat en mur 1265, och försvarsverken byggdes ut under omkring 300 år. Omkring 1,85 km mur och 26 torn finns kvar; en gångväg på omkring 200 m uppe på muren förbinder tornen Hellemann och Munkadetagune.

Kiek in de Kök är ett 38 meter högt artilleritorn på Dombergets sluttning, byggt 1475 och uppkallat på lågtyska efter den utsikt kanonjärerna hade in i köken nedanför. I dag är det Tallinns stadsmuseums befästningsmuseum och omfattar tornet, Jungfrutornet, Stalltornet och Porttornet på stadsmuren samt bastionsgångar från 1600-talet med en samling huggen sten.

S:ta Marie domkyrka, Toomkirik, är den lutherska domkyrkan på Domberget och Tallinns äldsta kyrka, grundad på 1200-talet efter den danska erövringen. Den byggdes om efter branden 1684 och rymmer predikstol och altartavla av Christian Ackermann, skulpterade gravmonument över svenska och ryska befälhavare och många adliga vapensköldar; barocktornet är från 1778–1779.

Alexander Nevskij-katedralen är en ortodox katedral på Domberget (Toompea), byggd 1894–1900 efter ritningar av Michail Preobrazjenskij i rysk nationalstil, när Estland tillhörde Ryska imperiet. Fem lökkupoler med förgyllda kors kröner kyrkan; inne står tre förgyllda ikonostaser i trä, och den största av de elva klockorna väger omkring 16 ton.

Frihetstorget är ett stenlagt torg i södra utkanten av Tallinns gamla stad, anlagt på platsen för en svensk bastion framför den rivna Harjuporten. S:t Johannes kyrka (1862–67) avslutar torgets östra sida, och Frihetskrigets segerkolonn (2009) står på den västra. Statliga ceremonier och konserter hålls här.

KGB:s fängelseceller är ett museum i källaren på Pagari 1, en byggnad från 1912 i gamla stan som 1918 rymde Estlands provisoriska regering och i nästan ett halvt sekel var högkvarter för sovjetiska NKVD och senare KGB. I de tidigare cellerna visar Vabamu en utställning om människorna som fängslades, förhördes och dödades här.

Dombergets slott (Toompea) står på Domberget ovanför Tallinns gamla stad; de medeltida murarna och hörntornen går tillbaka till Livländska orden, och den rosa barockflygeln vid Slottstorget tillkom under ryskt styre på 1700-talet. Slottet rymmer Riigikogu, Estlands parlament, och nationsflaggan vajar varje dag från tornet Långe Herman.

S:t Olofs kyrka är en gotisk kyrka i norra delen av Tallinns gamla stad, omtalad första gången 1267 och uppkallad efter den norske kungen Olav II. Spiran når 123,7 meter; en brant spiraltrappa med 258 steg leder till en utsiktsplattform på 60 meter med utsikt över gamla stan och Tallinnbukten. Kyrkan används i dag av en baptistförsamling.

Tjocka Margareta är ett runt artilleritorn i norra änden av gatan Pikk, byggt 1511–1530 intill Stora strandporten för att bevaka inloppet till hamnen; det är 25 meter i diameter, med murar upp till 5 meter tjocka. Sedan 1981 rymmer det Estlands sjöfartsmuseum, med utställningar om estnisk sjöfart och en takterrass.

Sjöflygplanshamnen är en filial till Estlands sjöfartsmuseum, inrymd i hangarer för sjöflygplan med tre kupoler av armerad betong, byggda 1916–1917 för Peter den stores sjöfästning och återöppnade 2012 efter restaurering. Inne finns ubåten Lembit från 1936 och en kopia av sjöflygplanet Short 184; ångisbrytaren Suur Tõll ligger förtöjd vid kajen.

Kadriorgparken täcker omkring 70 hektar öster om Tallinns centrum och anlades från 1718 på order av Peter den store kring Kadriorgs slott. Barocka blomsterträdgårdar, Svandammen med sin paviljong, en friare del vid havet från 1897 och en japansk trädgård som stod färdig 2011 visar parkkonst från fyra sekler; Kumu ligger i parkens utkant.

Kadriorgs slott är ett barockslott byggt 1718–1725 åt Peter den store och hans hustru Katarina efter ritningar av Nicola Michetti. Det rymmer Kadriorgs konstmuseum, den filial till Estlands konstmuseum som visar europeisk och rysk konst från 1500- till 1900-talet. Stora salen har kvar sin stuckdekor, och en formell blomsterträdgård ligger bakom slottet.

Tallinns sångfestplats i Kadriorg är värd för den estniska sångfestivalen, som hålls vart femte år. Den välvda scenen, byggd 1959 efter ritningar av Henno Sepmann tillsammans med Alar Kotli och Endel Paalmann, rymmer omkring 15 000 sångare, och här hölls nattsångfestivalerna 1988 som inledde den sjungande revolutionen. Ett 42 meter högt eldtorn står intill scenen.