Utforska Liège
Öppettider, priser och biljetter till platser som är värda din tid.
Lièges katedral grundades på 900-talet av biskop Eraclus som kollegiatkyrkan Saint-Paul och byggdes om i gotisk stil från 1200- till 1400-talet. Den blev katedral i början av 1800-talet, sedan katedralen Saint-Lambert rivits, och tornet höjdes 1811–1812. Korsgången rymmer Lièges skattkammare, ett museum med separat biljett.
Fri entréIngen biljett behövs
Furstbiskopspalatset vid Place Saint-Lambert var residens för furstbiskoparna av Liège, ombyggt från 1526 åt Érard de La Marck av Arnold van Mulken. Den södra fasaden byggdes om efter en brand 1734. Palatset rymmer i dag domstolarna och provinsstyrelsen, och besökarna kan gå in på huvudgården, kantad av arkader på 60 skulpterade kolonner.
Fri entréIngen biljett behövs
Montagne de Bueren är en offentlig trappa med 374 steg i Liège, byggd 1881 för att leda från stadsdelen Hors-Château uppför sluttningen mot citadellet. Dess genomsnittliga lutning är nära 30 procent. Den är uppkallad efter Vincent de Bueren, som ledde de 600 franchimontoiserna mot Karl den djärve 1468, och vilplanen har utsikt över staden.
Fri entréIngen biljett behövs
Öppet nu · 18:00
Grand Curtius är ett museikomplex vid Maas i Liège, öppnat 2009, som samlar stadens samlingar av arkeologi, konsthantverk, religiös konst och maaslandsk konst, vapen och glas. Kärnan är Palais Curtius, ett stadspalats i rött tegel byggt omkring 1600 åt vapenhandlaren Jean Curtius. Bland föremålen finns Notgers evangeliarium och Ingres porträtt av Bonaparte som förste konsul.
Officiell webbplats
Stängt nu
Kollegiatkyrkan Saint-Barthélemy i Liège är en romansk kyrka i maaslandsk stil, byggd från slutet av 1000-talet till slutet av 1100-talet, med ett västverk med två torn och röda och vita murar. Den restaurerades 1999–2006. Den har kvar dopfunten i mässing från början av 1100-talet, tillskriven Renier de Huy, som vilar på oxar och visar fem dopscener.
Officiell webbplats
Liège-Guillemins är Lièges huvudjärnvägsstation och en hållplats på Belgiens höghastighetslinjer, ritad av Santiago Calatrava och invigd den 18 september 2009. Den är byggd av stål, glas och vit betong och saknar sluten fasad: ett valv, 160 meter långt och 32 meter högt, spänner över de nio spåren, med gångbanor och gångbroar öppna för alla.
Fri entréIngen biljett behövs
Planera en dag →